Klockemakare Anders Johannesson

Was 51 years.

Marriage with Martha Larsdotter (1793 - 1838)

Marriage with Johanna Johansdotter (1820 - 1874)

Notes

Anders blev mördad (skjuten) den 14/10 1850.

Mordet på klockmakaren från Näs i Båraryd.

Hämtat från Mosseboboken.

Mordet inträffade i Mossebo (P) 1850 och gärningsmannen var den siste som avrättades på ”galjbacken” i Svenljunga.

I Grälebo bodde en kronofjärdingsman och bonde Peter Svensson. Vid sidan av sitt jordbruk tillverkade han bl a åkkärror och ”kaljoner” (en kärra med plats för en person).

Peter hade gift sig med änkan på gården som i sitt tidigare äktenskap hade en son som hette Erik och på gården fanns även en dräng med samma namn. Dessa båda kom i tidig ålder i lag med tattare och annat löst folk och i gamla kyrkoprotokoll står antecknat att ”Grälebo” var ett syndens näste med tillhåll tjuvar och andra ej så nogräknade ”personer” och att handel med ”tjuvagods” förekom allt som oftast.

Senast hade de varit anmälda för handel med falska privatbanksedlar. Peters styvson Erik var den som tog initiativet till olagligheterna och fick drängen Erik med sig då denne var lätt att övertala. 1838 var styvsonen Erik dömd vid Svenljunga tingsrätt till att avtjäna ett straff på ”vatten och bröd” för stöld.

Detta hjälpte dock inte, han fortsatte med bedrägerier och andra olagligheter samt lurade drängen Erik till att bli delaktig.

För att få ett slut på detta avskedade Peter sin dräng Erik som då tog anställning som dräng hos klockemakaren Anders Johansson i Näs vid Båraryd. Strax efter förövades ett postrån mellan Borås och Alingsås. Det var ganska vanskligt att ge sig på något sådant för i regel var alla pengar registrerade som postdiligensen hade med sig. Att prångla ut sådana sedlar hade givetvis sina risker men postrånarna hade sina agenter ute i bygderna och dessa hade även kontaktat Erik i Grälebo. Postrånarna ville sälja ut de rånade pengarna betydligt billigare än de var värda.

När klockemakarens dräng en dag var på besök i Grälebo så kom han och Peters styvson Erik överens om att de skulle försöka att övertala klockemakaren i Näs att köpa av de rånade pengarna, vilket skulle ge en god förtjänst. Klockemakaren hade inte själv gott om pengar och var inte sen att ”göra en bra affär” om det gick, så han var inte alls svår att övertala.
Därför avhandlades hos Erik i Grälebo att han och drängen Erik Johansson i Näs skulle råna klockmakaren när han, utrustad med mycket pengar, skulle gå mot Borås och köpa av de olagligt bekomna postpengarna.

De hade talat om för klockmakaren att han skulle få köpa 5000 av de rånade pengarna för endast 1000 riksdaler och hans dräng Erik hade lovat ett sammanträffande med dem som hade rånarpengarna. Med 1000 riksdaler i fickan och sin dräng i följe åkte klockmakaren mot Bollsjö i Mossebo. Den sista biten av vägen strax innan den angivna mötesplatsen var så dålig att de åkande fick stiga av och gå till fots.

Att möta främlingar obeväpnade var ju inte tillrådligt med så mycket pengar, så på drängens inrådan hade de beväpnat sig med en skarpladdad bössa. Först gick klockemakaren och efter honom drängen som bar bössan. De hade kommit fram till en smal stig som gick mellan backstugan Sandbrinken och gården Bollsjö strax före mötesplatsen. Stigen blev allt smalare och klockemakaren skulle då ha sagt ”det här går då helt åt helvete”. Drängen, som då trodde att klockemakaren ville vända om, höjde bössan och sköt honom i ryggen. Han gömde liket under en hög granris en bit in i skogen men blev därefter så bestört att han flydde därifrån utan att få med sig några pengar. Dessa hämtades sedan av Erik i Grälebo.

I bygden spred de båda gärningsmännen ut att klockmakaren begivit sig på en längre resa ev till Halmstad, men då han efter en tid ej återvände väcktes misstankarna om att allt inte stod rätt till. En av drängarna greps, sedan han i en handelsbod försökt växla en större sedel, detta sedelnummer konstaterades tillhöra det lån som klockmakaren fått i en bank något tidigare.
Under det att rättegången pågick så inlämnades den 26 okt. 1850 till sockenstämman två brev, det ena från den mördade Anders Johanssons änka, med begäran om att stämman skulle yttra sig om drängarna, hurudant deras förhållande varit och hur de var kända inom socknen.

Breven upplästes och församlingen svarade att de aldrig gjort sig kända för annat än ont, ”för otrohet, oärlighet, vångel med falska peningar, att om dem inte kan sägas ett hederligt ord, att de ständigt gått i varandras sällskap, där en hederlig karl inte kunnat inträda och att numera fruktan och osäkerheten blivit så stor att man inte vågar nattetid vistas på vägar , utan måste låna hus inom sin egen bygd".

Samtidigt upplystes om att Erik Johansson samma dag som mordet skett besökt Joseph Sandström i Åslabo och först frågat var hans folk varit och sedan begärt att få växla en sedel på 50 Rd. Samtidigt hade han velat köpa torpet Ylen för 1000 Rd, som han skulle betala vid hemkomsten från Trädets marknad några dagar senare.

Till protokollet antecknades också att ”Peter i Grälebo kom till Båraryds kyrka (dagen före mordet) och då gudstjänsten var slut, tog den mördade avsides och samtalade en längre stund med honom”.

Drängen Erik Johansson i Näs föll under förhör helt samman och erkände hela gärningen, men Erik i Grälebo helt förnekade att han hade haft något med rånet att göra. Trots att han blev hårt pressad vid förhören så erkände han aldrig var pengarna fanns och än i dag vet ingen vart de tog vägen.

Drängen Erik Johansson blev dömd av Kinds häradsrätt för uppsåtligt mord till döden och hans medbrottsling Erik i Grälebo mot sitt nekande, till tre års straffarbete.

Erik Johansson avrättades på ”galjbacken” i Svenljunga den 26/8 1853 och begravdes utanför kyrkomuren i Mossebo samma dag. Enligt vad som berättades, så gick han oberörd döden tillmötes. Han hade tidigare biktat sig för prästen i Svenljunga och i sällskap med denne gick han upp till avrättningsplatsen. Innan han lade huvudet på stupstocken tog han av sig mössan och vände sig till sin far med orden ”ta du vara på den för jag behöver den inte mer”. Det har senare spekulerats i om det ev fanns ett meddelande i mössan vart de bortkomna pengarna fanns.

När Erik i Grälebo avtjänat sitt straff var han inte välkommen till Mossebo och i ett utdrag från en sockenstämma 1855 står följande: ”I anledning af landhövdingeämbetets i tillställd upplästa skrivelse af den 27 sistonde juni rörande arbetsfången no 28 Erik Johan Josephsson, som den 23 dennes från Carlsborg sändes till Mossebo socken, tillfrågades socknens samlade meninghet flera gånger efter varandra, om inom socknen finns någon som vill antaga ovannämnda person i tjänst, arbete eller förvar, men alla nekade därtill och ingen fanns som ville hafva något med honom att beställa”.

Till slut fick Erik i alla fall plats som dräng på Hallåsen där han dog några år senare av förkylning.

Erik dog den 25/3 1856 (Bengt Isacssons anmärkning).

Drängen Erik Johanssons dödsnotis finns på GID 998.4.66000.

"26/8 Drängen Erik Johansson, för mord och rån afrättad"

Sources